Kategori: Blommor

Den fungerar ofta bara som bakgrund, men har över åren förlängts och bundits ihop med den gula rabatten och knutpunkten mellan de bägge rabatterna ligger i förgrunden. I början var det bara en liten fyrkant, men tanken var från början att den successivt skulle bli bredare.

Brunnävan med sina vackra blad var med från början liksom koreansk vaxklocka, gillena, porslinsveronika (vilken i år skall få flytta till halvcirkeln), höstflox och Thomas första buske, en hybriddeutzia.

Med kompostjord och några plantor från mina föräldrar hamnade även digitalis  här.

2016 var rosen Constance Spry planterad.

Det är mycket sand i jorden här, någon gång en strandlinje till trosaån kanske, och träden i skogen, särskilt dubbelbjörken, tar mycket vatten. Följaktligen är det lite för torrt för en del växter här. Vi är i valet och kvalet om det börjar bli dags att ta bort dubbelbjörken, det är ju vare sig brist på träd eller björk på tomten. Jordförbättring pågår ständigt och de senaste vårarna har jag inte tagit bort höstlöven som jag krattar dit som skydd för vintern utan de får förmultna på plats. Det blir lite skräpigt ett litet tag men det skyls snart över av tillväxt.

Vi tvingades ta ner det gamla päronträdet vilket gjorde att vi kunde binda ihop övre rabatten med den gula rabatten. Några slangar användes för att besluta var rabatten skulle gå. En stenkant påbörjades för att förenkla gräsklippningen. Päronträdets stam blev en trapp och några trampstenar för lättare ogräsrensning.

Gillenian frösår sig lite så jag flyttar ihop plantor till nya grupper.

Vi hade initialt reningen till dammen i denna rabatt, men den flyttades till en bättre plats, strax framför i rosengången, vilket ledde till att vi flyttade en av rosorna mitt i juli, vilket inte var så bra, men den lever.  Den ena klematisen efter den andra letar sig också in i rabatten, princess Kate är en favorit.

Vivorna i framkant delas efterhand och någon ny läggs ibland till.

Mariaklockor frösår sig som de vill och Constance Spry fortsätter att leverera.

En trapp ska det bli mellan schersminen och rabatten. Kantsten ska läggas i överkanten, lite plantor ska delas och andra flyttas. Brunnävan behöver hållas efter för att inte ta över. Och så var det det där med dubbelbjörken.

 

Violacean lyser uppe i övre rosenbädden. Skedarosen är lite mer försynt. Grenarna är väldigt veka på den senare. Jag får nog ändra hur jag beskär den.

De första blommorna har nu slagit ut på Hebes lip. Vi planterade den i våras bredvid Olivia rose Austin. En mycket trevlig bekantskap. St Nicholas som står på andra sidan Hebes lip ligger lite efter, men även där finns några knoppar.

I bäddarna längst ner står conditorum just nu för prakten. De andra har precis börjat blomma.

De sista blommorna i detta flor på Portlandican, uppe vid sittplatsen, blommar nu. Den är forfarande ganska låg, men blev också ganska illa äten i våras.

Bredvid rosenträdgården, framför vedboden, häver sig Helenae  hybrida. Man får titta noggrant för att notera the generous gardener.

 

 

Den blommar fantastiskt just nu med några grenar i näshöjd. Det gör att man stannar till varje gång man passerar pergolan.

Några kombinationer blir det för att fira rosens dag.

I danske rabatten tittar Amber Queen fram genom den rödbladiga alunroten som vi har som kantväxt här.

Praktlysing är inte min favoritperenn. Men till och med jag får erkänna att den livar upp i kombination med en röd ros.

Stjärnflocka Roma är däremot en favorit som repeteras i övre rabatten i mormorsträdgården. Här har en rosengren tagit lite stöd i en planta.

I rosengången täcker kantnepeta fötterna på flera rosor.

Ibland blir kombination av två rosor och en digitalis också bra.

Den kämpar lite där den står framför Blanche de Belgique i halvcirkeln, men i år ser den lite bättre ut. Den har kvar sitt tillfälliga stöd, men tanken är att vi ska se om smeden kan hjälpa oss med två nya rosenbågar, där den ena ska gå mellan Leverkusen och mme Alfred Carriere. Två klematiser får också klättra här är tanken, Omoshiro och Huldine. Den andra rosenbågen ska till andra sidan halvcirkeln, för New Dawn behöver mer stöd. Tillsammans med New Dawn, som just börjat slå ut, har jag i år planterat klematis Maria Cornelia. Vi får se om den tar sig.

Det har blivit en kordes-pergola. Warm welcome ville aldrig riktigt så den fick flytta ner några meter i rabatten, bakom irisarna. I stället blev det en Kordes aloha (inte att förväxla med Aloha som inte alls hade passat här) Ovanför den står Golden gate och vad jag tror är Henry Kelsey. På andra sidan står Alchymist . I år har vi lagt ett nät i taket på pergolan då just Alchymist  behöver stöd. Jag trodde inte den skulle bli så hög här, då den inte har värmen från en vägg. Golden gate hade dock en riktigt jobbig vårvinter så vi fick klippa ner några fina långa grenar. Nu är den bara en liten buske. Jag får skydda den bättre i vinter.

Rosor, stäppsalvia, iris, nepeta, vallmo, nävor, stjärnflocka, pioner, nu blommar allt på en och samma gång.

I graven har rapsody in blue slagit ut och stäppsalvian blommar på sina vackra mörka stjälkar.

Uppe i mormorsträdgården har dessa rosor slagit ut sina första blommor.

Pionen coral  charm och vallmon Pattys plum levererar och livar upp i rabatterna.