Irisborg

Det har regnat i två dagar, mycket välbehövligt. Men det har gjort att man går direkt in från bilen. Idag passade jag på att gå en vända runt trädgården då jag ändå behöver tilläggsvattna i odlingstunnel. Det har slagit ut rosor och pioner både här och där utan att jag uppmärksammat det.

I mormorsträdgården har Constance Spry gjort Blanche de Belgique sällskap, och när jag skulle vittja vattentunnan bakom lillstugan såg jag att första blomman på den gula Itho-pionen börjat slå ut utan att jag ens noterat att knoppen börjat visa färg.

I rosenträdgården börjar Königin von Dänemark öppna sig. Av någon orsak har rådjuren lämnat dessa knoppar i år. St Nicholas första ros har också slagit ut, och full med knopp är den. Jag är lite förvånad över hur förtjust jag är i denna ros, trots alla taggar.

I danske rabatten har första rosen slagit ut och det är Amber queen som gömmer sig i perennerna.

Pionerna är också i gång. Jag har nästan bestämt att det är en Karl Rosenfield det rör sig om, men problemet är att jag tycker att den doftar, ganska kryddigt. Det ska den inte göra.

En fjäril har hittat till pipörten

I rosenpergolan, ner mot köksträdgården, har Alchymist blommat sedan midsommar och nu börjar det även slå ut i näsvänlig höjd. Det är fantastiskt att de hur blomvilligt det blir när man lägger grenarna horisontellt.

Nu är det rosa i mormorsträdgården. Bakom den rosa trebladspiran, gillena trifolata Pink perfusion, har hybridpionen Coral charm just slagit ut. Vi får se om jag lyckas med sticklingarna jag tagit från gillenian. Jag skulle verkligen vilja ha några fler plantor. Den vitblommiga gillenan frösår sig gärna, så där har jag gott om plantor. Jag har satt dem tre och tre, vilket jag tycker skapar en lagom stor grupp. Men den rödbladiga, med rosa blommor, är lite ensam.

Trädgårdsfloxet är nytt för i år. Jag har lite höstflox längre bort i övre rabatten, men denna fick plats vid pärontrappen.

Strax nedanför blommar blodnävan.

I halvcirkeln blommar Blanche de Belgique. Planen är att flytta upp den till skogsslänten i år. Jag tycker inte lika illa om dess doft i år som jag brukar. Kanske för att doften blandas med schersminens.
I helgen har jag rensat i halvcirkeln och även fått ner en karpaterklocka i framkant och en  vit blommande penstemon. Jag tror att lite mer vitt kan göra sig fint här uppe till kvällen.
En ny rutin har också inletts, den att titta efter lövplattmask i köpta krukor. En gång när de kommit hem och ytterligare en gång innan de planteras. Inga fynd hittills.

Madame Alfred Carriere har också slagit ut. Den doftar härligt, som New Dawn. Den behöver desperat ett stöd, vi får se om det blir i år vi får till ytterligare en rosenbåge här uppe.

Det har ju också varit midsommar i helgen. Så en bild på flagga och jordgubbar hör till. Vi fick den första ordentliga jordgubbsskörden till midsommarafton och idag var det nästan dubbelt så mycket.

Idag känns det som midsommar. I morse var det 10 grader och regn och under dagen har vi fått springa fram och tillbaka på grund av plötsliga regnskurar, medan vi försöker fixa inför midsommarafton i morgon.

Erik har klippt gräset så vi kan sitta nedom kullen för lunchen. Thomas har tuggat grenar och fjolårsperenner och jag har fortsatt med jordförbättring och även lagt ut lite kanter till de nya gångarna i rododendronbacken.

I rododendronbacken fortsätter det att blomma.  Och visst är det Bloombux schwester.

Vi har haft besök av någon marodör som tuggat på rosorna i gula rabatten.  Även några perenner är nedbetade. Man får väll se det som en sen Chelsea chop.

Även i rosenträdgården och i danske rabatten är det ätet på rosor. I rosenträdgården har de dock ratat de taggiga damascenerrosorna. Så Järnvägarnen blir nog bra här. Även den taggiga Wild Edric har fått behålla sina blommor.

William III börjar tappa kronblad.

Dagens iris är Waterline. Det ser inte ut som att fler irisar kommer blomma i år. Förklaringen är nog att rhizomerna har varit täckta av ogräs och ogräsrensning pågår nu.

Efter en insatts med nedhuggning av nässlor och vallört syns buskarna riktigt fint. Det blev en tillfällig uppbindning av doft abeliorna i år med hjälp av bambustavarna, som står vid buskarna som markering, och lite snöre. En mer permanent lösning får ligga på framtiden. Thomas födelsedagsbuskar, som i år blev två, en smällspirea och en pärlbuske, är nu planterade här.

Guldschersminen har just slagit ut. Bakom den hamnade smällspirean Amber jubilee och lägst bort i den linjen står blodhaseln. Det blir riktigt flammande färger så här års.

Pärlbusken hamnade bakom plymspirean och rosen Lichtkönigin Lucia.

För alla insekter finns det fortsatt gott om både nässlor och vallört i trädgården. Ett gäng finns kvar bakom mullbästrädet. Där ligger en fin trädstam  som vi,  när andan faller på, ska försöka rulla upp i backen för att förlänga trappen. Det börjar bli lite besvärligt att jobba i lutningen, så lite avlastande steg blir bra.

Med nytillväxt och blå kottar, nog är koreagranen vacker. Det är en lågväxande sort (jag vet inte vilken) som står längst ner i rododendronbacken. Det nästan lyser om den.

Kan det vara en  skvattramalpros som står för en av frågetecknen i rododendronbacken? Vi har i alla fall köpt en Bloombux schwester ett år och det här kan vara den. Vi får se när blommorna slagit ut lite mer.

Diadem är ännu en liten buske men blommar vackert. Jag tror vi satte den 2023 och jag tror inte den blommade förra året.

Hans Hachmann blommar också fint just nu. Den busken har några fler år på nacken.

Vi har en tom grop i backen då det blev ett missförstånd var oreodoxa skulle stå. Vi får se om vi väntar till nästa år med att fylla den. En williamsianum skulle inte sitta fel. En liten buske behöver det vara då gropen är nära gången.
Det är dags att ta med plantkartorna ut i trädgården för att lägga till det nyplanterade och försöka räta ut frågetecknen.

I rosenträdgård har Wild Edric stora knoppar.
Det behövs ogräsrensning här med men det är inte prioriterat. Å andra sidan kan det vara skönt att jobba här i lite skugga.
Den första Järnvägaren är planterad. Men jag väntar lite med den andra då den har farit illa i torkan. Den har stått i en lien kruka då jag har köpt dem som pluggplantor och den for lite illa i vintras. Jag trodde den höll på att hämta sig, men det kan hända att vi behöver beställa en ny nästa vår.
Blomsterhult, även den köpt som rotäkta plug,  är omskolad i en större kruka och i höst hoppas jag den är tillräckligt stor för att planteras ut nedanför prärien.

Louise Bugnet blommar på. Jag får erkänna att jag tycker om blommorna också, även om knopparna är mer spektakulära.

Louise Bugnet står i övre rabatten i rosen trädgården. Två rosor bort står Pipar Hans som tyvärr blivit ordentligt äten i år. Men Aicha, där jag var fundersam på om blommorna hade fått ett angrepp, ser nu normal ut igen.

I slänten mellan äppelträden och lavendeln står pimpinellrosen William III. Trots sina små rosor tycker jag att den är fantastiskt vacker. Vi behöver dock marktäckning även här för att hindra att grästuvor sticker upp mellan grenarna.
Lavendeln blev klippt i grevens tid i år, men den har ok med knopp. Nu för tiden klipper jag med häcksax då det är för mycket att klippa med sekatör. Några plantor behöver ersättas,  som tur är finns det ett par på tillväxt. Jag tog inga sticklingar i år, men det finns tid för det än. Det brukar alltid vara några lavendelplantor som inte klarat vintern och behöver ersättas så det är bra att ha några på lager.

Thomas fortsätter att klippa gräs i rododendronbacken. Vi provar en ny marktäckare runt buskarna som, förhoppningsvis, gör det enklare att klippa gräset. Två hostor, som jag trodde var uppätna för länge sedan hittade han när han nu försiktigt klippt men en liten kantklippare. De har nog lite för tunna blad för att kunna stå emot snigelangreppen här uppe. Jag satsar på mer tjockbladiga sorter här sedan några år.

Det fortsätter att blomma i backen. Från köket dominerar Erato med sina röda blommor, men kommer man lite längre fram på gamla vägen ser man fler blommande buskar. Allra finast just nu är Gomer Waterer och azalean soirée de Paris

Jag tror att azalean kan vara en occidentale, men vet inte vilken. Den flammande färgen sticker verkligen ut här uppe.
Klockbusken fortsätter att blomma och liljekonvaljen vi satte förra året har överlevt.

Ogräset växer så det knakar. Men däremellan finns det buskar. Vi behöver hitta på någon stöttning för de två doftabeliorna som nu blommar. Det syns dock inte då de ligger inbäddade i vallört.

Jättearalian har med hjälp av lite stöttning rätat upp sig något.

Mullbäret mulle börjar likna ett litet träd.

Den rödbladiga perukbusken är liten men glöder i motljus. Ovanför står svartplommonet.

Hängtryn blommar bredvid plymspirean.

Och nej, vi hann inte ordna en gång till tofsörosen idag. Thomas har jobbat i rododendronbacken och jag har rensat i danske rabatten. Det får räcka.

Bakom irisarna, mot köksträdgården till, är det stora knoppar på Maigold. Tidigare hade jag den uppstammad, men så frös den ner här om året och nu vet jag inte riktigt vad det är. Men knoppar gör den.

Aicha har slagit ut lite i skymundan i år. Vi hade ordentliga regn i veckan och jag vet inte om det är orsaken till att blommorna ser lite skadade ut. Det kan ju också vara någon stekel. Vi får se hur det utvecklar sig.

Även Louise Bugnet har utslagna blommor. Men nog är knopparna mer spektakulära just nu.

I morgon får vi försöka hugga oss fram till Tofsörosen (eg Finlands vita ros) så vi kan plocka några rosor.