Oasen som är Malin, Thomas, Erik och Sams hem
Brunnävan har gjort sitt och klipps ner. En ettrig insekt tyckte inte att det var någon bra idé så klippningen fick ske i tre omgångar. Enda nackdelen med nävan är att den frösår sig så, men den är inte svår att rycka bort om den hamnar på fel plats, och bladen pryder sin plats även efter nedklippningen av blomställningarna.
Nu får gillenian stå för det skira i rabatten. 
Doften här uppe är bedövande ljuvlig av schersmin i full blom.
Fläderblomsaften blir klar i kväll så nu äger de svarta bladlössen busken. Det gäller att plocka just när de första blommorna slår ut innan lössen hittar dit. Vi beskar flädern så fint i våras men det syns knappt
Potatisen har just börjat blomma så det blir smakprov på egen potatis till midsommar. Sorten i år är Arielle.
Att gå runt och begrava näsan i rosor är en ganska trevlig kvällsuppgift.
Schersminen (anas i bakgrunden) fyller annars luften med väldoft just nu.
To bury once nose in the roses is a very nice evening job.
Det är ingen rosenprakt än men en efter en börjar rosorna blomma. Uppe i rosengången har vi haft massor med fjärilar i kantnepetan under ett par dagar. Det har bolmat upp fjärilar när man passerar.
Fösta luktpionen slår ut. 
Irisarna fortsätter att blomma.
Jag har planterat lite montberetia och jätteverbena. Det är som att gräva i en sandlåda. Inte en gnutta fukt. Vattentunnorna är i stortsätt tomma.
Förra året var planen att klippa ner syrenerna på baksidan, men de slokade så i torkan så vi avvaktade. Men nu är vi igång. En bit av ån dyns nu från balkongen igen. Bara en häck kvar (och en del på framsidan som behöver reduceras, om än inte så drastiskt). Man får dock konstatera att det egentligen är för varmt att köra det igenom kompostkvarnen idag. 
Det är väldigt sandig jord just här så lite organiskt material behövs verkligen.
Gloire de dijon har börjat slå ut i slutet av rosengången. 
