Irisborg

Så var vintern tillbaka, pulkorna åkte fram och rakt över de vita krokusarna. De får ju skylla sig själva när de står i bästa backen. Några grästuvor använd som stopp innan irisbädden i alla fall.

Snödropparna står mer skyddat. Frågan är om vi inte ska ha en del i övre buskaget också.

Det är som det brukar med bakslag. Så här års brukar vi få lite snö som lägger sig.

Vi har haft våren på besök några dagar. Vintergäck, snödroppar, krokus och en av julrosorna har slagit ut. Så smått har jag börjat klippa perenner. Man får börja försiktigt så man inte får träningsvärk i låren av att sitta på huk. Tur att några rabatter ligger i slänter. Frösådden är i gång och snart är det dags att flytta ner de första i källaren där det är lite svalare.

Just nu har vi en å, inte bara en rännil som i höstas. Uppströms är det bara en fåra och dammen är borta, men det glittrar fint. Alla borde nog ha en å i alla fall.

 

Trädgårdsåret slutade tidigt förra året. Tur att trädgården överlever ändå. Det blir dock en hel del att göra i år, inte minst väldigt mycket mer ogräsrensning och beskärning än ett normalt år. Inget av det som skulle förökas blev heller gjort, så vi ligger lite efter plan.

En insatts gjorde vi dock på hösten då vi ordnade en ny irisbädd i slänten ovanför den gamla. Vi får hoppas irisarna överlever vintern. De vilar nu under ett granristäcke.

Förhoppningsvis blir det en till bädd ovanför denna till hösten. Vi är inte helt klara här heller. Här i  början på rabatten ska vi ha några trappsteg och på andra sidan stegen ska rabatten förlängas och gå i hop med irisrabatten framför pergolan. Det är bland det första som ska göras i vår.

Men nu har vi vinter så nu är det bara lite beskärning som sker. Och så lite frösådd. Och så lite drömmar och planering.

Andra tycker bättre om lavendel.

Nu står hortensiorna för färgen i övre buskaget. För stunden är blommorna vita men de mörknar successivt

Den fungerar ofta bara som bakgrund, men har över åren förlängts och bundits ihop med den gula rabatten och knutpunkten mellan de bägge rabatterna ligger i förgrunden. I början var det bara en liten fyrkant, men tanken var från början att den successivt skulle bli bredare.

Brunnävan med sina vackra blad var med från början liksom koreansk vaxklocka, gillena, porslinsveronika (vilken i år skall få flytta till halvcirkeln), höstflox och Thomas första buske, en hybriddeutzia.

Med kompostjord och några plantor från mina föräldrar hamnade även digitalis  här.

2016 var rosen Constance Spry planterad.

Det är mycket sand i jorden här, någon gång en strandlinje till trosaån kanske, och träden i skogen, särskilt dubbelbjörken, tar mycket vatten. Följaktligen är det lite för torrt för en del växter här. Vi är i valet och kvalet om det börjar bli dags att ta bort dubbelbjörken, det är ju vare sig brist på träd eller björk på tomten. Jordförbättring pågår ständigt och de senaste vårarna har jag inte tagit bort höstlöven som jag krattar dit som skydd för vintern utan de får förmultna på plats. Det blir lite skräpigt ett litet tag men det skyls snart över av tillväxt.

Vi tvingades ta ner det gamla päronträdet vilket gjorde att vi kunde binda ihop övre rabatten med den gula rabatten. Några slangar användes för att besluta var rabatten skulle gå. En stenkant påbörjades för att förenkla gräsklippningen. Päronträdets stam blev en trapp och några trampstenar för lättare ogräsrensning.

Gillenian frösår sig lite så jag flyttar ihop plantor till nya grupper.

Vi hade initialt reningen till dammen i denna rabatt, men den flyttades till en bättre plats, strax framför i rosengången, vilket ledde till att vi flyttade en av rosorna mitt i juli, vilket inte var så bra, men den lever.  Den ena klematisen efter den andra letar sig också in i rabatten, princess Kate är en favorit.

Vivorna i framkant delas efterhand och någon ny läggs ibland till.

Mariaklockor frösår sig som de vill och Constance Spry fortsätter att leverera.

En trapp ska det bli mellan schersminen och rabatten. Kantsten ska läggas i överkanten, lite plantor ska delas och andra flyttas. Brunnävan behöver hållas efter för att inte ta över. Och så var det det där med dubbelbjörken.

 

Violacean lyser uppe i övre rosenbädden. Skedarosen är lite mer försynt. Grenarna är väldigt veka på den senare. Jag får nog ändra hur jag beskär den.

De första blommorna har nu slagit ut på Hebes lip. Vi planterade den i våras bredvid Olivia rose Austin. En mycket trevlig bekantskap. St Nicholas som står på andra sidan Hebes lip ligger lite efter, men även där finns några knoppar.

I bäddarna längst ner står conditorum just nu för prakten. De andra har precis börjat blomma.

De sista blommorna i detta flor på Portlandican, uppe vid sittplatsen, blommar nu. Den är forfarande ganska låg, men blev också ganska illa äten i våras.

Bredvid rosenträdgården, framför vedboden, häver sig Helenae  hybrida. Man får titta noggrant för att notera the generous gardener.